Beroende på VAD bilden visar och vilken funktion den har, kallar man
den för olika saker. En bild är många saker samtidigt av de begrepp som
följer. Den har ett bildutsnitt och är tagen ur en kameravinkel. Den är
antingen subjektiv eller objektiv.
Bildutsnitt
|
Vi i publiken behöver veta hur det ser ut där vi befinner oss. Just därför brukar man tidigt i en scen visa platsen i en ÖVERSIKTSBILD. |
|
Människorna i historien kan vara olika intressanta. Därför brukar de som vi skall hålla på, beskrivas i HELBILD, så att vi ordentligt förstår hur de ser ut. |
|
När människor pratar med varandra visas de nästan alltid i HALVBILD
– dialogbild. Vi lyssnar bäst på halvdistans. Tänk bara på hur folk
brukar filmas i intervjuer i nyheterna på tv. Det är därför vi valt att
tala till er i halvbild. |
|
Men när vi behöver förstå hur en människa känner sig, eller mår, gör vi det bäst i NÄRBILD – känslobild där vi kan se hans eller hennes ögon – själens spegel. |
|
Om vi går ännu närmare, för att se en detalj eller för att göra något ännu tydligare, används en EXTREM NÄRBILD eller en GÖRNÄRBILD som vi säger i Göteborg. |
Kameravinklar
Beroende på VAR kameran står och
filmar, det vill säga HUR man visar något, uppfattar vi det på olika
sätt. Det ligger ju till och med i vårt språk. Den vi beundrar eller är
rädd för ser vi upp till eller mot. Och den vi föraktar eller känner
oss överlägsen ser vi ner på. På samma sätt fungerar det när man filmar.
|
Nu befinner kameran sig precis bakom de två nyanlända
gästerna som möter en kille. Kameran gör det i ansiktshöjd och rakt
fram. Den är varken vinklad uppåt eller neråt, vilket gör detta till
ett NORMALPERSPEKTIV. |
|
Här ser vi hela dramat på balkongen genom att kameran filmar uppifrån och ner, ur FÅGELPERSPEKTIV. |
|
För att ta denna bild har kameran filmat nerifrån bordet där det olycksbådande askfatet står och uppåt mot pojkvännen som just har tagit emot ”cigarretten”, vilket gör detta till ett GRODPERSPEKTIV. |
|
I den här bilden blir alla tre deltagare i triangeldramat presenterade i samma bild. Kameran filmar som om vi vore en osynlig fjärde person som stod alldeles intill. Detta kallas OBJEKTIV KAMERA. |
|
”Cigarretten” skickas rakt emot kameran. Det är pojkvännen
som ser detta ske. Vi förstår att vi fått låna hans ögon när vi i nästa
bild får se honom ta emot den. När vi lånar någons ögon, ser ur någons
perspektiv, har vi lättare att förstå karaktären. Detta kallas SUBJEKTIV KAMERA. |