Reklamen har inte alltid sett ut som den gör idag. Varför fungerar inte det som var bra igår, idag? Det är ju bara att se på de gamla snuttarna som visas som reklamfilmsvinjett på biografen. Gamla reklamfilmer blir så fel, och därmed roliga, och just därför så rätt. Det använder sig ju vissa reklamfilmer av idag.

Samhället förändras hela tiden. I gamla filmer blir det som gällde då så tydligt. Den tidens tecken och koder blir synliga. Men om man tänker efter så måste ju dagens filmer vara lika tydliga. Det är bara svårare att se dagens koder eftersom vi står och lever mitt ibland dem. För att upptäcka dessa måste vi diskutera det vi ser.

Det skall vara tydligt vad som är reklam så att vi inte blandar ihop det med redaktionellt material. Detta gäller i all form av reklam och det brukar oftast vara ganska tydligt. Men ibland väljer man att använda eller visa en produkt
eller ett varumärke i exempelvis film eller TV. Det kallas smygreklam men heter egentligen produktplacering. Det har förekommit i amerikansk film sedan mitten av 1950-talet men blev vanligt i svensk film först på 1990-talet. I film har smygreklam alltid varit tillåtet men inte i TV. Där gäller olika lagar och regler för olika länder, och därför är det just i reklamavbrotten i TV som vi blivit vana vid att se reklam.

Reklamvärlden förändras snabbt och är full av kontraster. Aldrig har det varit så lätt att nå ut med sin reklam. Samtidigt försöker allt fler att undvika den. Teknikutvecklingen innebär att man kan skräddarsy reklam som aldrig förr. Samtidigt som man lättare kan undvika den.

Enligt opinionsundersökningar så undviker ca. 75 % av oss reklam i TV, radio och på internet.

På grund av nedladdning ser allt fler sina favoritTV-serier utan reklam.

Om du vill lyssna på musik så finns det allt fler tjänster som gör att du inte behöver lyssna på traditionell radio utan själv kan välja och vraka i det musikutbud som finns.

Webläsare har inbyggda reklamfilter som man kan anpassa efter egna behov för att få så lite reklam som möjligt.


Hur gör då reklammakare för att nå ut till en publik som gör allt den kan för att slippa reklam?
På internet kan man t. ex. anpassa reklamen till användarens intressen, och lyckas man med det så tycker vi oss få bra reklam och blir mer positivt inställda till den.

Ett annat sätt är att låta vänner rekommendera reklam för oss. Man gör helt enkelt reklamkampanjer direkt för internet. Ofta bestående av roliga eller på andra sätt intressanta filmer. Och sedan skickar vi dem vidare till varandra på sajter som YouTube, MySpace, FaceBook eller genom vanliga mail.

Vi som får filmerna skickade till oss tänker oftast inte på dem som reklam utan skickar dem gärna vidare till andra bekanta, och meddelanden som vi får av folk vi känner uppfattar vi som bra och positiva.

En lyckad kampanj är varumärket Doves film “Evolution” som lades upp på YouTube och liknande sajter. Tidigare hade man köpt reklamtid under Superbowl, finalen i amerikansk fotboll, till en kostnad av ca. 20 miljoner kronor varje gång den visades.

Effekterna av internetkampanjen blev att den bara 2009 sågs 100 miljoner gånger enbart på YouTube. Den visades i populära TV-program som målgruppen ser. Den fick tre gånger större genomslag än Doves tidigare kampanjer under Superbowl. Och dessutom blev varumärket Dove det populäraste bland den sortens produkter.

I Sverige har man testat liknande kampanjer. Ett exempel är Kavlis reklamfilm för Räkost, med en dansande bebis. Filmen fick över 100 000 tittare på YouTube under två veckor, och den blev så populär att man började använda
den som vanlig TV-reklam.

Dafgårds reklamfilm “Kamasutra” fungerade åt andra hållet. Den blev anmäld för att innehållet ansågs stötande och slutade sändas på TV. Då började filmen spridas lavinartat på nätet och fick mycket större genomslag.

Även datorspelsbranschen har börjat använda sig av produktplaceringar för att sponsra exempelvis sportspel, och under den amerikanska presidentvalskampanjen 2008 valde t. ex. Barak Obama att göra reklam i dataspel.

Den bransch som är mest beroende av reklam är Tv-branschen. Där har man försökt anpassa sig till den nya medieverkligheten. Vi kan nämna tre olika exempel på anpassning.


Annonsörsfinansierade program
Man skapar hela programidéer för att lyfta fram ett företag, yrkesgrupper eller särskilda intressen. Hela programmet är reklam och samtidigt kan man sälja annonsplats i reklampauserna. Det mest lyckade exemplet i Sverige är “Roomservice” på Kanal 5 som finansieras av Färgdepartementet och Målarmästarna för att öka försäljningen av färg, men även för att öka intresset för målaryrket. Sedan programmet började sändas så har försäljningen av färg gått upp och kanske viktigast av allt; från att ha haft lediga studieplatser så har målarutbildningarna numera 2-4 sökande per plats.


Yrkessåpor
Ett framgångsrikt svenskt exempel är programmet “Färjan” som beställts av Viking Line och där TV-serien också utspelar sig. Förutom höga tittarsiffror och många skriverier så vann programmet även reklambranschens pris
“Guldägget” för bästa förnyare 2009.


Mervärde på nätet
Gillar man en TV-serie är det mycket möjligt att man vill ha mer av den, och därför blir det allt viktigare att skapa webplatser med mervärde i form av extra filmmaterial, spel, mobila funktioner m.m. Ofta ser man till att få företag
att sponsra och samtidigt produktplacera dess produkter i själva TV-serien. På detta sätt kanske reklambudskapet kanske nå även de som laddar ner programmet utan reklam.

Vissa företag skapar spel kopplade till varumärket som man kan spela såväl på internet, mobilen eller i sin mediespelare.

Ett annat nytt sätt att göra reklam på är att anställa personer som sprider dold reklam i chattar, bloggar, sociala medier eller på andra ställen där unga människor ofta befinner sig men inte förväntar sig reklam.

Modebloggar har idag blivit det bästa sättet att marknadsföra sina kläder. Ett omnämnande i en populär modeblogg innebär nästan alltid att plaggen tar slut.

Oavsett hur vi konsumerar media i framtiden så kommer de som sänder reklam alltid att hitta nya sätt att nå oss konsumenter.