Reklam
Denna inledande del presenterar mycket
information på kort tid. Precis så som man brukar göra i reklamfilm.
Låt oss se vad Nationalencyklopedin säger om: ”Reklamfilm; film
producerad och visad i reklamsyfte (jfr reklam). I mitten av
1920-talet, det vill säga redan på stumfilmstiden, började tecknad
reklam att visas som ett tio minuters pausinslag på biografen Palladium
i Stockholm. Visning av reklam före spelfilmerna på biograf
organiserades i större skala i slutet av 20-talet. Reklamserierna
kallades ”Skämt och allvar” och visades på ett 40-tal biografer. Till
pionjärannonsörerna hörde Banankompaniet, Barnängen, Cederroths,
Cloetta och Stomatol.
Från omkring 1930 producerades reklamfilm med ljud. Filmen växte som
reklammedium med biografväsendets expansion under 30- och 40-talen och
var som störst i mitten på 50-talet. Därefter gick reklamfilmen
tillbaka, men ökade igen med tv-reklamen. Till reklamfilmens historia
hör visning i förhyrda biografer ett par gånger om året av
”husmorsfilmer” (första gången 1952) med Margarinbolaget som största
annonsör. Arvid Olsson (1886-1976), som gjorde sin första reklamfilm i
början av 20-talet och sin första dockfilm omkring 1940, anses vara den
svenska reklamfilmens fader. Till förgrundsgestalterna sedan
1970-talet räknas Roy Andersson (Trygg Hansa och Lotto). (Exempel på
dessa plus några till i hans produktion finns med bland
övningsexemplen. Förf. anm.) Utrymmeskostnaderna för reklamfilm avsedd
för biograferna uppgick 2011 till cirka 132 miljoner kronor,
medan motsvarande siffra för tv-reklam var 5,7 miljarder kronor
och Internet 6,6 miljarder kronor, enligt IRM.
När vi ändå är igång med att undersöka vad det är vi pratar om kan
vi ju se vad Nationalencyklopedin säger om reklam i allmänhet,
information och propaganda. Vad betyder ordet reklam? ”(fr. réclame, av
réclamer ”anropa”, ”åkalla”, av lat. recla´mo, här ”ropa högt”,
”genljuda”), vanligen ett av de konkurrensmedel som ett företag
använder i sin marknadsföring för att främja försäljning av en vara
eller en tjänst. Via betalt utrymme i olika medier förmedlas
reklambudskapet, som ofta består av både text och bild, till de
potentiella köparna (målgruppen). Enligt en vidare definition
inbegriper reklam även olika intresseorganisationers spridning av idéer
och värderingar (jfr. propaganda).”
Vad betyder ordet information?
”(lat.
informa´tio, av info´rmo ”utbilda”, undervisa”, eg. ”ge form åt något”)
generell beteckning för det meningsfulla innehåll som överförs vid
kommunikation i olika former. En strikt gräns mellan information och
kunskap är svår att dra. Information innebär att någon får kännedom om
någonting (”blir informerad”). Den kan ses som en nödvändig, men ej
tillräcklig förutsättning för kunskap i betydelsen djupare insikt.
Information kan uppfattas som en viss mängd fakta, upplysningar eller
underrättelser.
Termen syftar då på själva meddelandet, det vill säga det innehåll som
förmedlas. Ofta görs en skillnad mellan information som i princip har
krav på sig att vara saklig eller objektiv, t.ex. nyhetsförmedling och
konsumentupplysning och en subjektiv information som syftar till att
övertala eller påverka, t.ex. propaganda och reklam. All information
kan emellertid innebära någon form av påverkan på mottagaren, t.ex.
ökad kunskap. Information kan därmed även uppfattas som resultatet av
ett meddelande.”
Vad betyder ordet propaganda?
”(nylat.,
efter Congregatio de propaganda fide (jfr nedan), av lat. propa´go
”fortplanta”, ”utvidga”, utsträcka”), mer eller mindre systematiskt
bedriven verksamhet som syftar till att med hjälp av språk, bilder
eller andra symboler påverka människors åsikter, värderingar eller
handlingar i en bestämd riktning. I det industrialiserade samhället
förknippas propaganda framför allt med användningen av massmedier (tv,
radio, press, film, affischer, flygblad osv.), men propaganda kan också
ske genom uppförande av byggnader och monument som symboliserar vissa
idéer, genom spridning av konstformer eller genom officiella emblem som
frimärken mynt, insignier och porträtt av t.ex. statschefer.
Även aktioner av olika slag, från fredliga demonstrationer till terrorhandlingar, kan systematiskt utföras
som
symboliska handlingar i syfte att påverka en opinion eller rikta
människors uppmärksamhet mot vissa förhållanden. Propaganda förknippas
ofta med överdrifter, halvsanningar, undanhållanden, förenklingar och
liknande metoder att påverka i en riktning som ensidigt gynnar
propagandistens egenintressen. Ordet har därför idag en negativ klang.
Så var inte fallet då det först började användas inom den
romersk-katolska kyrkan, som 1622 bildade organisationen Congregatio de
propaganda fide, ”Kongressionen för trons utbredande”. Också i den
kommunistiska doktrinen har ordet propaganda en positiv innebörd. Det
betecknar där den politiska skolning av upplysta grupper i samhället
som enligt Lenin skulle ske med historiska och politiska argument.....”
Och vad står det om propagandafilm?
”Propagandafilm,
film gjord för att övertala åskådaren att inta eller känna motvilja mot
en viss ståndpunkt, företrädesvis av ideologiskt och politiskt slag.
Mediets möjligheter till idémässig påverkan utnyttjades tidigt.”